På senaste tiden har jag funderat väldigt mycket på bästa sättet att driva ett riktigt framgångsrikt projekt för att publicera öppna offentliga data. Här kommer mina tankar om hur man bäst driver öppna data projekt och jag skulle väldigt gärna ha er feedback på om jag tänker rätt och om jag har saknar något kritiskt steg. .

Ett öppna data projekt kan liknas vid ett maraton då det inte är något man snabbt levererar och sedan är klar med. Precis som ett maraton så börjar man med att värma upp…

Uppvärmning

I denna inledande fas så finns det två huvudsakliga steg:

1. Att vänja organisationen vid att publicera öppna data – Börja med att publicera lågt hängande frukt, dvs icke-känslig data som antagligen redan är publicerad på nätet på någon webbsajt. På så sätt kan man sprida information inom organisationen om vad öppna data är och få fram processer att jobba med denna data. Viktigt är också att man i detta steg identifierar vad målet med att publicera öppna data är. Är det att leva upp till något EU-direktiv? Är det extern innovation? Är det ökad insyn och demokrati? Är det någon kombination av alla dessa?
2. Börja en dialog med användarna – När någon data är publicerad så måste man hitta användare till denna data och sedan börja en dialog med dessa användare. Om ingen använder datan så är den värdelös och projektet är ett misslyckande (om inte målet är att bara leva upp till något direktiv dvs). Att hitta användare kräver ofta att man marknadsför sin öppna data och att man sprider den i bla de cirklar som är intresserade av öppna data (tex Facebookgruppen opengov ).

Maraton

Uppvärmd och klar så är det dags för ett maraton. Det är alltså bara att mala på. I denna fas så finns det tre viktiga steg:

1. Publicera mer data samt uppdatera & förbättra redan publicerad data – Publicera mer och mer komplex data som kan kräva mycket mer arbete än den initiala icke-känsliga datan, samtidigt som man kontinuerligt förbättrar den redan publicerade datan (något som tex Riksdagens öppna data projekt är riktigt duktiga på). Det handlar inte bara om att publicera mer och bättre data, utan också att förbättra dokumentation, publicera kodexempel och tillhandahålla nya efterfrågade sätt att komma åt den publicerade datan (tex länkad data eller APIer).
2. Marknadsför data och för en kontinuerlig dialog med användarna – Hitta fler användare och fortsätt prata med alla de som använder den öppna datan. Denna dialog är det mest värdefulla som finns i hela öppna data projektet eftersom den leder till ännu bättre data och ännu mer användning av denna data. Detta leder i sin tur till att fler medborgare kan dra nytta av den publicerade datan.
3. Gå tillbaka till 1. – Det är en evig loop där mer och mer data publiceras, förbättras och uppdateras.

Målgång

Här faller min maratonmetafor totalt. Det finns nämligen ingen målgång då öppna data inte är något man blir klar med, det är en pågående process.

Som ni ser så ligger min fokus på att maximera användningsgraden av öppna data, inte på att skapa den ultimata långsiktiga tekniska lösningen. Jag är övertygad om att detta är den bästa vägen framåt. Om ingen använder landets öppna data så kan ju ingen dra nytta av den och då kan vi spendera vår tid och våra skattepengar på något annat istället.

Vad tycker ni? Har jag rätt? Har jag fel? Har jag missat något totalt?

Vill du veta mer om öppna data så kom gärna på frukostseminariet Maximera nyttan med öppna data mitt företag Dopter har tillsammans med Sogeti i Stockholm den 27 november.

Bild från perhapstoopink på Flickr