Vad gör SMHI?
Enligt Leif Stenbom som är webbkoordinator på SMHI så har de “för närvarande inte några konkreta planer på att öppna APIer“, men de är väl medvetna om att fler och fler bygger mashups på data från yr.no. Det SMHI satsar på just nu är en ny webbsida där fler och bättre tjänster för allmänheten är prioriterat. Läser man SMHIs blogg om utvecklingen av den nya sajten så märker man att de är inspirerade av konkurrensen med yr.no – än blir det alltså inget svenskt väder-API, men det blir i alla fall en bättre vädersajt.

Svenska Dagbladet byter till yr.no
Det är inte bara nystartade webbsajter som använder sig av APIet från yr.no, även några av SMHIs kunder experimenterar med det norska APIet. Svenska Dagbladet testar för närvarande att använda yr.no för sin nya vädersida, den är för närvarande i beta men ska ersätta den nuvarande vädersidan i årskiftet. Anledningarna till att byta från SMHI till yr.no är enligt Pelle Sten, utvecklingsredaktör på SvD.se “En stor anledning är läromöjligheten. Vi får mycket kunskap av att skapa en mashup mellan Google Maps och YR.no. Kunskap som vi kan använda oss i vår fortsatta utveckling av sajten. Vi får större möjligheter att styra utvecklingen när vi har kontroll över koden. Sedan ska vi inte sticka under stolen med att detta är billigare än att köpa in tjänsten från någon av de traditionella vädertjänsterna.“. Mer om vad man kan göra med SvDs nya vädertjänst hittas på deras utvecklingsblogg.

Nya vädersajter
Två av de bästa nya vädersajterna som använder APIet från yr.no är Vackertväder.se och Blirdetsol.se. Båda använder den data de hämtar från yr.no för att presentera väderdata på ett enkelt och snyggt sätt, inte bara den gamla traditionella väderkartan a la John Pohlman. Min personliga favorit är Vackertväder eftersom man där väldigt snabbt kan få en översikt över vad vädret kommer att bli (vackertväder började för övrigt som ett projekt på första 24 hour business camp). De har också en väldigt bra widget som gör det lätt att visa väder på sin egen sajt.

Blirdetsol visar väderdata från yr.no på en Google Map så det är en mycket bra sajt för att snabbt för översikt över vad vädret är i ett större område – tex hela Sverige eller Europa.

yr.no har förändrat vädermarknaden
Väderdata samlas in av olika länders meterologiska institut, men det räcker ju inte med lokal information för att göra en bra väderprognos man måste ju ha väderdata från andra länder också. Därför bytes data fritt mellan länder, så mycket av den data som man kan få tag på via det norska APIet är inte insamlat av det norska Meteorologisk Institutt. Att denna data nu är gratis för alla och envar måste reta gallfeber på andra länders vädertjänster, de tjänar ju ofta pengar på att sälja väderprognoser. Deutscher Wetterdienst säljer tex vädertjänster till tyska flygplatser för 20 miljoner euro per år. Nu när europeisk väderdata väl är tillgängligt gratis så kommer detta förhoppningsvis att tvinga andra europeiska länders meterologiska institut (inklusive SMHI) att också släppa den skattefinansierade informationen fri!

Vad har du använt FB Connect till?
Vi använde Facebook-kommentarer på en tävlingssida för artisten Erik Hassle. En del av tävlingsmomentet gick ut på att man tävlade genom att skriva en motivering i kommentarsfältet så att det samtidigt postas på ens egna profilsida.

Varför valde du att använda FB Connect?
Att använda FB Connect tyckte vi var roligare och mer interaktivt än ett vanligt formulär. Det skulle vara en tävling som var enkel att sätta upp och vi kände att FB Connect skulle göra tävlingen bättre med minimalt extra arbete.

Ser du några problem med att du inte äger användaren och inte har total kontroll över användarens hela upplevelse?
I det här fallet så hade vi inga problem med det men jag kan se andra upplägg där man gärna hade haft full kontroll.

Hur var det att implementera FB Connect på din sajt?
Det var enkelt att implementera det i grundutförandet men det var ibland lite otydligt med vad och var man skulle ändra vissa parametrar. Informationen på Facebooks wiki var ibland tvetydig.

Vad är resultatet av att ha använt FB Connect?
Resultatet var vid en första anblick väldigt positivt. Tävlingssidan såg intressant och aktiv ut. Men vi hade problem med att kommentarsfältet ibland inte dök upp av anledningar som vi inte känner till vilket var oroväckande. Andelen besökare som valde att skriva kommentar och länka sitt konto var förvånansvärt lågt trots stor chans att vinna fina priser genom att bara skriva en kommentar. Kanske känner sig många fortfarande osäkra på att logga in med sitt konto utanför Facebooks domäner. Eller var det för att kommentarsfältet helt enkelt inte dök upp?

Kommer du att använda FB Connect för framtida projekt?
Jag kommer att använda mig av FB Connect framöver men kommer vara försiktig med att köra det skarpt innan funktionaliteten och stabiliteten har testats ordentligt.

Tack Sebastian för att du delade med dig av dina erfarenheter! Vill ni läsa mer om vad TrendMaze sysslar med så kan ni läsa mitt tidigare inlägg om hur de analyserar artisters popularitet på nätet eller följ Daniel Johanssons blogg om musikindustrin.

Vad tycker ni, är Facebook Connect ett användbart API eller inte?

1. The ‘Fall for the Buzz’ Mistake. Bara för att en produkt kallas något med “mashup” så betyder det inte att det är en mashup produkt, att döpa om en existerande produkt till något med mashup betyder ju ingenting när man faktiskt ska använda den.
2. The Self-Serve Mistake. Tro inte att man inte behöver IT-avdelningen, även med mashup teknologi så kan inte affärsanvändarna göra allt själva. IT-avdelningens roll är dock annorlunda vad gäller mashups, genom att tillhandahålla en infrastruktur så kan affärsanvändarna lösa sina egna problem lättare (istället för att allt ska göras av IT folket).
3. The SOA Mistake. SOA (Service Oriented Architecture) är inte ett krav för att börja med mashups, men mashups kan vara ett bra komplement till en SOA strategi. SOA tar åratal och miljontals kronor att införa i ett stort företag, men mashups kan man starta med redan idag och relativt billigt, man behöver inte vänta på att SOA är färdigimplementerat.
4. The Silo Mistake. Återanvänd mashups, låt användare från olika delar av organisationen bygga och förbättra en mashup tillsammans.
5. The ”Oops” Mistake. Glöm inte säkerheten! Gör det lätt för mashupbyggarna att återanvända de säkerhetslösningar som redan finns så att företaget fortfarande har koll på vem som har rätt till vilken data.

Jag tycker att detta är en bra sammanfattning. Speciellt nummer 4 och 5 är vilktiga, utan säkra lösningar som går över avdelningsgränserna så blir mashups ingen framgång. Punkt nummer 2 och 5 är bra för att lugna eventuella skeptiska röster inom en IT-avdelning, och enligt erfarenhet så finns det ofta någon skeptisk systemarkitekt som inte gillar mashups (de passar inte in i alla fina diagram och planer för den 5-årsplan som finns).

Va? Lever mashup.se?
Trogna läsare kanske är förvånade (och glada?) att se att mashup.se lever. Jag har inte varit en duktig bloggar på sistone, en hel massa andra saker har tagit min tid (såsom betalande kunder och en hel del egna projekt). Hoppas jag kan bli bättre och komma igång igen… Jag ska ju på 24 Hour Business Camp denna vecka, och då hoppas jag ha lite att skriva om.

Vi givetvis snackade lite om kartsajterna verkligen var en mashup eller inte, men det är inte särskilt viktigt exakt hur man definierar en mashup. Det viktiga är om slutresultatet blir användbart eller inte och kartsajterna är definitivt användbara (hittade Helsingborgs bästa sushiställe Fuji tack vare sushikartan, så tack för det Ted!). Även om det kan disskuteras om kartsajterna är en mashup eller inte, så är användandet av Google Maps API för att integrera kartor väldigt intressant. Det visar att med hjälp av API och bra ideer så kan småspelare ta upp kampen mot de stora som hitta.se och eniro.

Postitivt överaskad

Kartsajterna bygger på att användarna betygsätter och recenserar det ställen som finns inlaggda, eller att de lägger in nya ställen som saknas på kartan. Det skapar microcommunities runt ett speciellt intresseområde. Under sommaren så har wifikartan.se haft minst trafik, ca 500 besökare/dag, eftersom det är en rätt begränsad grupp människor som är intresserad av wifi. Sushi är mer populärt, och sushikartan har haft ca 800 besökare/dag. Användarna har lagt till över 100 nya sushirestauranger, vilket var över förväntan.

Totalt har alla kartsajterna haft över 100.000 besökare hittills. En sak som Ted nämnde flera gånger är att han är väldigt positivt överraskad över hur väl det har fungerat att “använda användarna”, dvs att låta användarna lägga in ny data och skriva recensioner. Han har bara varit tvungen att ta bort 2 skräpkommentarer och har ännu inte upplevt någon spam.

Bygga en plattform

Plattformen bakom alla kartsajter är skriven av Ted i PHP och MySQL (den är fulkodad enligt honom själv). För att skapa en ny sajt så spenderar han mycket tid på att samla in och komplettera addressinformation om tex campingplatser. Målet är att få upp en ny sajt på 15 minuter om man har färdig addressdata.

Han har skapat flera specialsajter istället för en stor kartsajt av flera olika anledningar. En anledning är att det är en intressantare nyhet att campingkartan.se har startats än att man nu kan också kan söka efter campingplatser på en allmän kartsajt. Det verkar ha fungerat rätt bra eftersom han får en hel del uppmärksamhet av bloggar, och också av en del tidningar (Sydsvenskan tex). En annan anledning är att det är mycket tydligare kommunikation till användarna vad sajten handlar om. Sedan finns det givetvis också en Google relaterad SEO anledning – genom att ha ett nätverk av populära sajter så kan Ted lättare få nya sajter rankade högt hos Google. Eftersom det mesta av kartsajternas trafik kommer från Google så verkar denna strategi fungera. Det är samma strategi som Ted har använt tidigare med sina tidningssajter (tidningsbutiken.se, studentprenumerationer.se, tidningsarkivet.se etc).

Framtiden för kartsajterna

Snart kommer det fler kartsajter som bygger på samma plattform, vandrarhemskartan.se och cafekartan.se är några sådana. Förutom att lägga till fler sajter så planerar Ted också att göra sajterna mer virala. Några möjligheter är att göra widgets så att bloggare lätt kan visa sina läsare vilka favoritställen han har recenserat, eller att automatiskt publicera en användares recensioner till användarens Jaiku eller Facebook feed.

Det ambitiösa (men inte ouppnåliga) målet är att ha 100.000 besökare/dag på alla kartsajterna tillsammans. Det är beviset på att ideen om kartsajterna fungerar och då planerar Ted att ragga riskkapital för att bygga en bättre plattform. En ide han nämnde i en intervju med podcasten WhatsNext är att bygga kartor för företag som är intresserade av det som marknadsföringskanal. Kanske är det vägen till världsherravälde.

Läs mer

• Följ Ted på hans blogg
• Artikel i Dagens Industri om hur Ted startade och sålde sina tidningssajter
• Lyssna på Tomas Wennströms intervju med Ted Valentin på WhatsNext

Tack Ted för ett intressant samtal och för bra sajter!

Andra bloggares inlägg om ted valentin, campingkartan, sushikartan, cafekartan, karta, google maps, mashup

Upphovsrätten sätter käppar i hjulet

Tyvärr så står upphovsrätten, eller rättare sagt folks användande av upphovsrätten, ivägen för att tidningar ska kunna göra det mesta av sitt innehåll tillgängligt på annat sätt än via RSS eller widgets (där tidningen fortfarande sitter med kontrollen). Det är bara att glömma att svenska tidningar kommer att göra som New York Times och ger tillgång till nyhetsinformation via ett öppet API (för mer info läs den intressanta intervjun med deras CTO på Yahoo Developer Network). För eller senare kommer det väl att hända, men inte på bra många år. Däremot så sitter lokaltidningarna på en hel del innehåll som inte är så hårt hållet av upphovsrätten, tex klassificerat annonser. Här finns det vissa möjligheter att vara öppnare med informationen.

Fölänga livlängden på nyheterna

Ett fokus för Mindpark och dess ägare är att förlänga livslängden på nyhetsinnehållet. Hur gör man att en artikel fortsätter att vara intressant och levande under en längre tid. Att på ett enkelt sätt kunna inkludera foton relaterade till nyheten från Flickr eller bilddagboken.se, hämta videos om nyheten från YouTube, kommentarer från microbloggar som Jaiku och Twitter är några exempel på vad man kan göra. En typ av nyhetsreleaterat material som flera av Mindparks ägare använder är blogginlägg, via Twingly så listar de vilka bloggar som har kommenterat en viss artiklel. Knuff.se skulle också kunna användas för en liknande lösning.

Manuell rensning av data

Mindpark är i en lyxig position eftersom inte allt de gör måste vara 100% automatiserat, de kan faktiskt sätta webbredaktörer för att kontrollera att bilder och annat material som hämtas från olika källor inte är av fel sort (porrbilder kanske inte är perfekt bredvid en artikel om Helsingborgs IF’s senaste bravader). För att göra en sådan lösning så lätt som möjligt att använda så disskuterade vi möjligheten att Mindpark gör ett system för att tillhandahålla material relaterat till en artikel. Eftersom Mindparks system då sitter som ett filter mellan datakällorna (bloggar, Flickr etc) och journalisterna så kan man lätt plugga in nya datakällor eller ta bort datakällor som inte håller måttet. Detta extra lager gör också att tidningsmedarbetarna inte behöver bry sig om var informationen kommer ifrån och all den komplexiteten, vilket absolut ökar användbarheten och gör det mer troligt att systemet används.

Det är tydligt att den svenska tidningsvärlden (i alla fall Mindparks ägare) inte kommer att tillhandahålla några API, men att de kommer att producera väldigt intressanta mashups för att öka värdet och livslängden av nyhetsartiklar.

Det var ett intressant samtal så tack till Joakim, Daniel, Sandra och Peter på Mindpark!

Läs mer

• Följ Mindpark på deras blog
• Joakim Jardenberg, Mindparks VD är ofta med och disskuterar det senaste på nätet på podcasten What’s Next (väl värd att lyssna på även om Joakim inte är med).
• Din lokaltidnings webbsajt :)

Andra bloggares inlägg om mindpark, mashup, media, dagstidningar, tidningar, rubbt

Kontroll

Fördelarna med att tillhandahålla ett API är att man har kontroll hur, av vilka och hur mycket ens system används. Även om ett API är öppna för alla att använda så krävs ofta att man identifierar sig med antingen användarnamn och lösenord eller via en hemlig nyckel innan man kan använda sig av APIet. Det gör att den som gör APIet tillgängligt sedan kan sätta gränser på hur mycket APIet får användas. Ofta finns det rätt höga gränser och vill man använda APIet ännu mer så måste man ofta betala för detta. En sådan modell gör att det är gratis att använda APIer fram tills dess att man har skapat en riktigt framgångsrik mashup, då måste man börja betala för tjänsten.

Systemoberoende

En annan mycket viktig fördel med ett API är att det är ett strukturerat, ofta systemoberoende sätt att få datasystem att prata med varandra. Så länge APIet är oförändrat så kan systemet bakom APIet skrivas om från grunden utan att konsumenterna av APIet märker någonting. De flesta API som används för mashups använder webbaserade protokoll och standarder som RSS, Atom, HTTP, REST, JSON och SOAP. Eftersom det finns färdiga bibliotek i de flesta programmerinsspråk som kan hantera dessa standarder så betyder det att alla som kan programmera kan använda dessa APIer. Fler och fler program riktat mot mindre tekniskt kunniga användare kan också kommunicera med hjälp av dessa protokoll vilket betyder att det blir lättare och lättare för icke-geeks att bygga mashups.

“Mashup är en typ av webbapplikation som sammanställer information och funktionalitet från fler av varandra oberoende källor.”
Wikipeida

För att förstå exakt vad detta betyder så låt oss dissikera definitionen:

• webbapplikation – en mashup är webbaserad, den använder internet som plattform. Detta betyder att man kan använda och blanda alla de teknologier som idag används på nätet för att bygga mashups, tex RSS och HTML. Fokus ligger alltså inte på operativsystemet som tidigare, utan på Internet, om du använder Windows eller Mac är mindre viktigt än din webbläsare.
• sammanställer information och funktionalitet – det handlar både om information (dvs data) och funktionalitet.
• flera av varandra oberoende källor – vanligtvis så bygger man mashups utan att någonsin tala med de som tillhandahåller informationen eller funktionaliteten. Om det är en bra mashup så skapar man på så sätt en ny bättre användarupplevelse, man skapar mervärde genom att kunna analysera data på ett nytt sätt etc etc.

Ett annat sätt att beskriva mashups är att bygga något nytt av de delar som finns tillhand. Då det idag finns mer information och funktionalitet lätt tillgänlig så betyder “man tager vad man haver” att man kan ösa ur en nästan outtömmligt källa av möjligheter.

Exempel

Några klassiska exempel på mashups är:

• Google Maps + Polisrapporter = Chicagocrime.org – genom att hämta information från Chicagos polis om vilka brott som har begåtts var och visa dem på en karta så får man snabbt en överblick vilka områden som är säkra och vilka som inte är det.
• Google Maps + Craigslist = Housingmaps.com – tar information om lägenheter och hus från köp-sälj sajten Craigslist och visar dem på en karta. Det är ju mycket enklare att leta hus genom att titta på en karta än att läsa addresser och gissa sig till var de ligger.

Även om dessa exempel båda är baserade på kartor så betyder det inte att en mashup måste innehålla en enda karta. Men det är tacksamt att visa kartor (och det är snabbt och enkelt att använda Google Maps) så de flesta exempel på mashups brukar innehålla en eller annan karta.