Många svenska myndigheter säljer sin data dyrt, det är tex inte gratis att använda data från SMHI. Stora delar av denna försäljning är till andra myndigheter, och om man tar bort denna del av försäljningen så finns det inte mycket kvar. Räknar man dessutom med skattintäkter från de nya tjänster som kan skapas baserat på rådatan från myndigheterna så blir kostnaden ännu mindre. Peter Kranz på opengov.se säger att ”Det strömmar ju ut människor från it-utbildningarna varje år som inte vill något annat än att programmera och utveckla nya och intressanta tjänster. Det enda som saknas i dag är tillgång på rådata.”.

Om ni är intresserade av att få tillgång till data från myndigheter så rekommenderar jag att ni följer vad som händer inom det området på opengov.se. Det händer också intressanta saker på hackamakten.se.

Vad gör SMHI?
Enligt Leif Stenbom som är webbkoordinator på SMHI så har de ”för närvarande inte några konkreta planer på att öppna APIer”, men de är väl medvetna om att fler och fler bygger mashups på data från yr.no. Det SMHI satsar på just nu är en ny webbsida där fler och bättre tjänster för allmänheten är prioriterat. Läser man SMHIs blogg om utvecklingen av den nya sajten så märker man att de är inspirerade av konkurrensen med yr.no – än blir det alltså inget svenskt väder-API, men det blir i alla fall en bättre vädersajt.

Svenska Dagbladet byter till yr.no
Det är inte bara nystartade webbsajter som använder sig av APIet från yr.no, även några av SMHIs kunder experimenterar med det norska APIet. Svenska Dagbladet testar för närvarande att använda yr.no för sin nya vädersida, den är för närvarande i beta men ska ersätta den nuvarande vädersidan i årskiftet. Anledningarna till att byta från SMHI till yr.no är enligt Pelle Sten, utvecklingsredaktör på SvD.se ”En stor anledning är läromöjligheten. Vi får mycket kunskap av att skapa en mashup mellan Google Maps och YR.no. Kunskap som vi kan använda oss i vår fortsatta utveckling av sajten. Vi får större möjligheter att styra utvecklingen när vi har kontroll över koden. Sedan ska vi inte sticka under stolen med att detta är billigare än att köpa in tjänsten från någon av de traditionella vädertjänsterna.”. Mer om vad man kan göra med SvDs nya vädertjänst hittas på deras utvecklingsblogg.

Nya vädersajter
Två av de bästa nya vädersajterna som använder APIet från yr.no är Vackertväder.se och Blirdetsol.se. Båda använder den data de hämtar från yr.no för att presentera väderdata på ett enkelt och snyggt sätt, inte bara den gamla traditionella väderkartan a la John Pohlman. Min personliga favorit är Vackertväder eftersom man där väldigt snabbt kan få en översikt över vad vädret kommer att bli (vackertväder började för övrigt som ett projekt på första 24 hour business camp). De har också en väldigt bra widget som gör det lätt att visa väder på sin egen sajt.

Blirdetsol visar väderdata från yr.no på en Google Map så det är en mycket bra sajt för att snabbt för översikt över vad vädret är i ett större område – tex hela Sverige eller Europa.

yr.no har förändrat vädermarknaden
Väderdata samlas in av olika länders meterologiska institut, men det räcker ju inte med lokal information för att göra en bra väderprognos man måste ju ha väderdata från andra länder också. Därför bytes data fritt mellan länder, så mycket av den data som man kan få tag på via det norska APIet är inte insamlat av det norska Meteorologisk Institutt. Att denna data nu är gratis för alla och envar måste reta gallfeber på andra länders vädertjänster, de tjänar ju ofta pengar på att sälja väderprognoser. Deutscher Wetterdienst säljer tex vädertjänster till tyska flygplatser för 20 miljoner euro per år. Nu när europeisk väderdata väl är tillgängligt gratis så kommer detta förhoppningsvis att tvinga andra europeiska länders meterologiska institut (inklusive SMHI) att också släppa den skattefinansierade informationen fri!

Gratis väderdata
Eftersom alla denna väderdata är betald av skattebetalare så ansåg Meteorologisk Institutt att det borde komma skattebetalarna till gangn, och detta gör de via yr.no och det öppna APIet. Detta är unikt i Europa, SMHI säljer sin data precis som de flesta meterologiska institut i världen gör.

För att använda yr.nos API så behöver man inte registrera sig elle använda en API-nyckel. Det finns dock ett antal krav man måste leva upp till, de viktigaste är:

• Tala om att man har fått väderdatan från yr.no, inklusive en länk tillbaka (det har nog inte skadat yr.nos PageRank)
• Hämta endast den data som behövs och att cacha den data man hämtar, allt för att undvika överbelastning på deras servrar
• Man får inte  ändra den väderdata man hämtar innan den visas

Väderdata via RSS eller XML
Om man vill använda väderdatan i sin egen applikation så är det bästa sättet att hämta den via XML eller RSS. RSS-flödet innehåller information om de närmsta 10 dagarnas väder, men innehållet är antingen på något av de norska språken eller engelska. Rätt RSS feed hittar man lättat genom att klicka sig fram till det område eller den stad man är intresserad av på yr.no, vädret för Stockholm finns tex på http://www.yr.no/place/Sweden/Stockholm/Stockholm/forecast.rss.

Om man vill ha information i ett mer lättarbetat och mer internationellt format (norska är ju inte för alla) så kan man hämta väderprognoser i XML istället. Istället för att avsluta en URL med forecast.rss så använder man då forecast.xml, så Stockholmsdata är tillgängligt på http://www.yr.no/place/Sweden/Stockholm/Stockholm/forecast.xml. Det man får via ett sådant anrop är temperatur, vind, nederbörd och lufttryck för de närmsta 10 dygnen, samt en hel del annan användbar data som soluppgång och solnedgång med mera:

...
<sun rise="2009-11-25T08:04:57" set="2009-11-25T15:04:03" />
  <forecast>
    <tabular>
      <time from="2009-11-25T12:00:00" to="2009-11-25T18:00:00" period="2">
        <!-- Valid from 2009-11-25T12:00:00 to 2009-11-25T18:00:00 -->
        <symbol number="9" name="Rain" />
        <precipitation value="0.8" />
        <!-- Valid at 2009-11-25T12:00:00 -->

        <windDirection deg="151.0" code="SSE" name="South-southeast" />
        <windSpeed mps="4.9" name="Gentle breeze" />
        <temperature unit="celcius" value="5" />
        <pressure unit="hPa" value="997.4" />
      </time>
...

Script, plugins och applikationer
Om man vill komma åt informationen från APIet men inte vill hantera XML eller RSS så finns det flera färdiga implementationer man kan använda sig av. Det finns ett officiellt PHP-script som visar en 5-dagars prognos för ett specifikt område.

På tillegg.yr.no så finns applikationer som använder yr.nos API men som ej är gjorda av yr.no. Bland annat så finns ett PHP-script där man får en detaljerad 10-dagars prognos som man antingen kan inkludera i sin PHP applikation eller använda som en självständig sida. Det finns även en Drupal modul, en Facebook applikation, en Windows widget och mycket mer. Har du gjort en egen implementation som kan vara av intresse för andra så kan man ladda upp den till tillegg.yr.no för att dela med sig av sin skapelse.

REST API
Det finns även ett REST API, men det innehåller mest detaljerad data om Norskt väder samt viss information om nordiskt väder. Via detta API kan man tex hämta detaljerat sjöväder, information om strömmar och is i norska vatten och väderdata för de norska fjällen.

Ett för oss svenskar användbart exempel på vad man kan göra med REST APIet är att få en regnradarkarta över Norden. Det gör man med anropet http://api.yr.no/weatherapi/radar/1.2/?radarsite=nordic;type=animation;width=800 och resultatet ser ni här nedanför.

Superlokal
Superlokal.se är en sajt utvecklad av Jonas Lejon på 24 Hour Business Camp. Ideen är att lätt få reda på vad som händer på just din gata – vem bloggar om den, vad finns till försäljning, vilka bostäder finns till salu etc. Informationen kommer från Blocket, Booli samt RSS-flöden från över 100 svenska nyhetssajter. Där visas också information från Polisen, på samma sätt som på Brottsplats Stockholm. För alla Firefox användare så används även Mozilla Geode för att hämta information om var användaren är. Än så länge så är Superlokal bara ett proof-of-concept, men ett väl fungerande sådant. Med lite mer jobb så kan det bli en mycket användbar sajt.

Sverigelokalt
Sverigelokalt.se är en annan sajt om visar lokal information. Lediga jobb (via Workeys API), väder (via YR.no), restauranger (via Livebookings), hotell (via hotels.com), nyheter (via Google News), bostäder (Booli) och lokal musik (via Citysounds.fm och Soundcloud) är bara några av de saker som visas för varje svensk stad. Sverigelokalt är för närvarande under utveckling och i beta, och för att den ska bli användbar krävs en hel del jobb med användargränssnittet, men det är ett intressant experiment om vad man kan göra med tillgängliga APIer. Sverigelokalt är utvecklad av Mikael Lindström som lanserade Gnosan.se (en sökmotor för småbarnsartiklar) på 24 Hour Business Camp.

Mycket mer om många av de APIer jag har nämnt här kommer snart i framtida inlägg här på mashup.se.

Länkar som man förstår
Från Spotify så hämtar jag en länk till sången St Louise Slim av Seasick Steve – http://open.spotify.com/track/2A2G209qJAxwFa8R16V7X6. Genom att gå till Cleanify och klistra in denna länk så får jag istället länken http://cleanify.net/play/track/seasick-steve/st-louis-slim, alltså en länk där man lätt kan se vilken artist och låt som det handlar om.

Cleanify API
Man behöver inte gå till cleanify.net för att använda denna tjänst, Cleanify har nämligen ett API så det går bra att baka in dess funktionalitet i sina egna smarta lösningar. För att skapa en läslig version av en Spotifylänk så anropar man http://cleanify.net/Api/Rewrite?spotifyUrl=<SPOTIFYURL>, tex http://cleanify.net/Api/Rewrite?spotifyUrl=http://open.spotify.com/track/2A2G209qJAxwFa8R16V7X6. Tillbaka får man då XML med den tillsnyggade länken:

<rewriteResult>
<cleanifyUrl>
http://cleanify.net/play/track/seasick-steve/st-louis-slim
</cleanifyUrl>
</rewriteResult>

Gör detta automatiskt på Windows
Kör man Windows och vill använda Cleanify så finns det en ännu enklare lösning. Installera Cleanifys Clipboard Filter och sedan så görs alla Spotifylänkar man kopierar direkt om till Cleanifylänkar, utan att  man behöver göra något anrop till Cleanifys API eller gå till Cleanify.net. Mer om detta och lite mer om Cleanify hittas på skaparen Anders Fjeldstads blogg.

Sök efter artist, album eller sång
Vill man göra sökning via APIet efter data om DJ Shadow så anropar man http://ws.spotify.com/search/1/artist?q=dj+shadow, tillbaka får man då sökresultat i XML (inget stöd för andra format än) med information alla artister som stämmer överens med den sökningen, tex:

<artist href="spotify:artist:5CE2IfdYZEQGIDsfiRm8SI">
<name>DJ Shadow</name>
<popularity>0.76207</popularity>
</artist>

Man kan även söka efter sånger av DJ Shadow (http://ws.spotify.com/search/1/track?q=dj+shadow) eller album av DJ Shadow (http://ws.spotify.com/search/1/album?q=dj+shadow). För varje album och sång så får man också genom ”territory” attributet information tillbaka om vilka länder som sången/albumet i fråga är tillgängligt via Spotify, så för svenskar så måste ”territory” innehålla värdet ”SE”.

Vad innehåller en Spotify länk?
Inne i Spotifys klient så kan man högerklicka på artister, sånger eller album och välja ”Copy HTTP Link” för att få en länk som man sedan kan dela med sig av. Genom att sedan klicka på denna länk så kan ens vänner höra ens senaste favoritsång. Tyvärr är dessa länkar inte särskilt lättlästa för mänskilga ögon, men med Spotifys Metadata API och metoden lookup så kan man få fram data om dessa länkar. Vill man veta mer om en länk så skickar man den till Spotifys API så här http://ws.spotify.com/lookup/1/?uri=http://open.spotify.com/track/2A2G209qJAxwFa8R16V7X6. Tillbaka får man då data om artisten, albumet eller sången i fråga:

<track>
<name>St. Louis Slim</name>
<artist href="spotify:artist:6OVkHZQP8QoBYqr1ejCGDv">
<name>Seasick Steve</name>
</artist>
...
</track>

Om någon är intresserad av att använda detta API från en Javaapplikation så finns det redan ett javabibliotek som ni kan använda. Mer information om API-anrop, felmeddelanden, returnerad data etc finns i Spotifys Metadata API dokumentation.

Är det någon mashup.se läsare som ännu inte har en Spotifyinbjudan så har jag några extra att dela med mig av. Kommentera detta inlägg så skickar jag en inbjudan så länge som jag har några kvar att dela med mig av.

API anrop och resultat
Ett anrop till Svenska Dagbladets sök-API har grundformatet http://www.svd.se/search.do?q=<SÖKNING>, en sökning efter artiklar om musik mashups ser alltså ut så här http://www.svd.se/search.do?q=musik+mashup. Ett sådant API-anrop är samma sak som att göra sökningen direkt på svd.se, vill man istället ha resultatet i JSON eller RSS så måste man använda parametern output, tex http://www.svd.se/search.do?q=musik+mashup&output=json. APIet är öppet för alla att använda, och det krävs ingen API-nyckel, enligt Johan Möller på SvD så kanske det kommer senare, det beror på hur APIet används.

Den data man får tillbaka från ett API-anrop innehåller dels lite metadata som vilken sökning som gjordes, antalet artiklar som returnerades etc. För varje artikel så får man veta vilken typ det är (tex ”article” eller ”blogg”), vem som är författaren och lite annat, här är ett exempel (jag har förkortat ”description” av plastskäl):

"type": "article",
"title": "Världsarkivet där alla vill vara",
"url": "http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/artikel_543089.svd",
"description": "...smallest sales”. Som en följd är sajten också en ...",
"section": "Kultur & Nöje > Under strecket",
"author": "Pelle Snickars",
"date": "2007-10-30T09:55+02:00"

Sökparametrar
Med sökningar via APIet så har man tillgång till samma parametrar som man har via sökningar direkt från svd.se, några exempel är:

• q – vad du egentligen söker efter, den enda parameter som måste vara med.
• output – ”json” eller ”rss”, anger vilket format som APIet returnerar
• type – tex ”article”, ”blogg” eller ”review”
• author – begränsa sökningen till artiklar endast av en journalist/källa, tex author=TT för att endast få fram artiklar som kommer från Tidningarnas Telegrambyrå
• sectionX – ange vilken avdelning eller sektion av SvD som artikeln tillhör, för den första sektionen heter parametern section1, för den andra section2 etc. En sökning efter artiklar från Kultur och Nöje och avdelningen Musik har alltså parametrarna section1=Kultur %26 Nöje&section2=Musik
• timeRange – ange inom vilken tidsperiod från dagens datum som artikeln ska ha publicerats, tex timeRange=7day för att hitta artiklar från de senaste 7 dagarna
• year – vilket år som artikeln publicerades

Ännu finns ingen dokumentation på APIet, så det finns fler parameterar än vad jag har nämnt här. Det bästa sättet att hitta vilka parameterar som finns och vilket format de har är att göra en sökning på svd.se och sedan ta en titt i högerspalten där man kan filtrera sin sökning. Alla parametrar som används för dessa filter kan också användas i APIet.

Om ni har använt SvDs API så hör gärna av er. Jag skriver gärna ett inlägg om er applikation och om era erfarenheter av APIet.

Några av de saker (förutom själva designen) som jag har uppdaterat är:

• Allt innehåll på Mashup.se är nu licenserat under Creative Commons. Det innebär alltså att innehållet kan användas på andra sidor, men att ni då måste tala om var det kommer ifrån och länka tillbaks.
• Alla kommentarer hanteras nu av Disqus, vilket förhoppningvis gör det enklare för er att kommentera inläggen. Detta borde jag ha gjort för längesedan, men nu fick jag äntligen tummarna ur. Tyvärr verkar en del av Disqus funktionalitet vara på klockren svengelska, men det doesnt really gör någon stor difference.
• Sajtsökningen hanteras nu av en Google Customer Search Engine. Själv tycker jag att Wordpress egen sökning funkar sisådär, och med Google CSE så har jag nu en bättre sökupplevelse samt bra kontroll över hur sökningen fungerar (sök efter ”API” eller ”Andreas” för att se exempel på ett puffat sökresultat tex)

Sajten är byggd på Wordpress med en hel del olika plugins, om ni är intresserade så finns här en lista på alla plugins jag använder.

Tack Kemie Guaida för den nya designen. Kemie har även gjort loggan för Swedish Social Web Camp, designen för Bröllopia.se och mycket mer, så ta gärna en titt på hennes portfölj om ni behöver en webbdesigner.

Vad tycker ni om den nya designen? Vad på sajten kan jag göra ännu bättre?

Grunderna för ett API-anrop
För att anropa Pushas API så krävs en API-nyckel som Pusha medlemmar (om du inte är medlem så är det gratis att registrera sig) kan få genom att skapa en ny Pusha applikation. När man väl har en nyckel så kallar man APIet via en URL med grundformatet:

http://service.pusha.se/<NOD>?key=<API NYCKEL>&format=<RETURFORMAT>

Pushas API kan returnera XML, JSON eller JSONP genom att ange parametern ”format” i API-anropet till ”xml”, ”json” eller ”javascript” respektive. Med JSONP så kan man ange en lokal javascriptfunktion som exekveras när APIet returneras, denna funktion kan sedan hantera den data som APIet returnerar. Mer om de olika formaten och exempel på den data som returneras hittas på http://api.pusha.se/format.

API Noder
Pushas API har flera olika noder (metoder). Om du tex vill veta vad jag (medlemsnamn Andreas) har fått upp på Pushas framsida så använder man noden user/<ANVÄNDARNAMN>/links/popular:

http://service.pusha.se/user/Andreas/links/popular?key=<API NYCKEL>&format=xml

Tillbaka får man då XML där varje länk som jag har skickat in till Pusha och som sedan har hamnat på framtidan listas. För varje länk så finns det en mängd metadata, tex antalet gånger den har pushats, när den skickades in, länkens beskrivning och url etc.

Andra exempel på anrop är:

• http://service.pusha.se/links/popular

  - returnerar de senaste populara länkarna

• http://service.pusha.se/comments

  - hämtar de senaste kommentarerna

• http://service.pusha.se/users/<ANVÄNDARNAMN>/similarities

  - hämtar de användare som gillar liknande innehåll som den angivna

Varje anrop har flera parametrar som gör dem väldigt flexibla. För alla noder, parametrar, felkoder etc så läs Pushas egen API dokumentation. Den är mycket utförlig och innehåller en massa exempel på anrop och returnerad data.

Väl genomtänkt
Överhuvudtaget är Pushas API mycket väl genomtänkt. Även om APIet bara är i Beta-version så har det väldigt mycket funktionalitet så möjligheterna att integerera information från Pusha på andra sidor och i olika webbapplikationer är mycket stora. Jag gillar speciellt att de stödjer JSONP, att dokumentationen är väldigt utförlig och hur mycket data man faktiskt har tillgång till via APIet.

För tillfället så har APIet lite begränsningar, man kan bara göra 100 anrop i timmen per IP-adress och varje anrop returnerar ”bara” 100 objekt. Det blir nog ett måste att ändra antalet anrop per timme snart om någon börjar använda APIet seriöst.

Enklare API finns inte
APIet är extremt enkelt att använda, anropet http://to.ly/api.php?longurl=http://www.mashup.se returnerar den förkortade URLen http://to.ly/umA. Det finns bra exempel på hur man använder detta API i PHP, Python och Javascript i APIets dokumentation. Vill ni använda to.ly direkt från browsern så finns det redan ett plugin till Firefox som använder to.lys API.

Säkerhet API via APIer
Ett problem med alla förkortade länkar är att det är omöjligt för en användare att veta var länker egentligen leder, det är alltså ett perfekt sätt att dölja länkar till spamsajter och sajter med virus på. För att undvika detta så använder sig to.ly av två tjänster i sin backend för att kontrollera varje länk som ska förkortas…

• Google Safe Browsing API – ett API som gör det möjligt att kontrollera URLer mot Googles egen blacklist av misstänkta phising och malware sajter
• SURBL – listor på sajter som förekommer i spammeddelanden

Jonas har skrivit ett inlägg på sin utmärkta blogg (väl värd att följa!) om hur han byggde to.ly, vilken programvara han använde, hur koden är strukturerad etc.